En av Handöls riktiga sevärdheter är lappkapellet. Byggt omkring 1800 är det en liten pärla intill Handölan på vägen in i byn.
Kapellet uppfördes i trä 1799, togs i bruk 1804 och invigdes 31 juli 1806. Väggar, golv och tak byggdes och bekostades av ortsbefolkningen. Inredningen utfördes och bekostades av fjällallmogen och samerna.
Lappkapellet i Handöl omkring år 1900. Foto: Axel LindahlBakgrunden är att prästen (pastor lapponum) hade för stort område för själasörjning och »twinga dem till ordenteliga sammankomster». Byggnaden uppfördes av bönder och fjällallmoge tillsammans; de förra satte upp väggar och tak, de senare svarade för golv, fönster, altare och övrigt inrede.
Handöl blev under några årtionden samlingsplats för lapparna i Åre- och Undersåkersfjällen. Med 1800-talets avvittring berövades lapparna stora delar av sina tidigare områden och Handöl kom att ligga vid sidan om de egentliga lappmarkerna. Kapellets roll minskade, och när Vallbo lappkapell uppförts 1863 hade det spelat ut sin roll som lapsk samlingsplats.
Samernas kultur motarbetades
Den förkristna samiska religionen levde till viss del kvar ännu i början av 1600-talet men motarbetades av kyrkan, ofta i våldsamma former. I mildare former fortsattes kristnandet på 1700-talet i Sverige under ledning av Lappmarcks ecklesiastikverk. Den gamla samiska religionen var, i likhet med de östliga frändefolkens, schamanistisk med schamantrumman som det viktigaste kultredskapet. Schamanen kallades nåjd (noaidi).
Det ortodoxa Sverige
Efter 1500-talets reformation blev Sverige ett ortodoxt och nästan hysteriskt kristet samhälle. 1608 införde kung Karl IX Mosaisk lag (De tio budorden, »öga för öga, tand för tand …») i svensk lag och många brott som under medeltiden setts som lindriga (t.ex. otrohet) belades nu med dödsstraff. Dessutom blandade sig Sverige i de religiösa krigen som pågick i Europa (främst 30-åriga kriget) där målet var att förgöra de otrogna katolikerna. Det var därför inte specifikt den samiska regionen som utsätts för myndigheternas »renlighetskrav». Inga avvikelser från den rätta läran tilläts. Judar var inte tillåtna in i riket förrän under 1800-talet och katoliker fick inte utöva sin tro. Nästan alla svenska katolska skatter förstördes också vid denna tid.
< tekst fra Handolsidan >
En av Handöls riktiga sevärdheter är lappkapellet. Utsyningen av området gjordes 1796, byggnaden tycks ha varit färdig omkring år 1800 och invigningen av det nya kapellet synes ha skett 1806.
Bakgrunden är att prästen (pastor lapponum) hade för stort område för själasörjning och »twinga dem till ordenteliga sammankomster». Byggnaden uppfördes av bönder och fjällallmoge tillsammans; de förra satte upp väggar och tak, de senare svarade för golv, fönster, altare och övrigt inrede.
Handöl blev under några årtionden samlingsplats för lapparna i Åre- och Undersåkersfjällen. Med 1800-talets avvittring berövades lapparna stora delar av sina tidigare områden och Handöl kom att ligga vid sidan om de egentliga lappmarkerna. Kapellets roll minskade, och när Vallbo lappkapell uppförts 1863 hade det spelat ut sin roll som lapsk samlingsplats.
Den förkristna samiska religionen, av vilken rester kan spåras ännu i början av 1600-talet, motarbetades av kyrkan, ofta i våldsamma former. I mildare former fortsattes kristnandet på 1700-talet i Sverige under ledning av det s k Lappmarcks ecklesiastikverk. Den gamla samiska religionen var, i likhet med de östliga frändefolkens, schamanistisk med schamantrumman som det viktigaste kultredskapet. Schamanen kallades nåjd (noaidi).
Det förtjänar att påpekas att 1600-talet var en ortodox tid i svenskt kyrkoliv. År 1608 hade Karl IX infört Mosaisk lag (De tio budorden, »öga för öga, tand för tand …») i svensk lag och riket var i allra högsta grad inblandat i ett religiöst krig på kontinenten (30-åriga kriget) där målet var att förgöra de otrogna katolikerna. Det är därför inte specifikt den samiska regionen som utsätts för myndigheternas »renlighetskrav». Inga avvikelser från den rätta läran tilläts.